dags att ventilera sig igen
jag har tänkt. händer inte ofta men nuså har hamstern börjat röra sig i hjulet igen. jag funderar på vem jag är och vad jag ska göra med mitt liv. om hur andra uppfattar mig. framstår jag som så positiv och bekymmerslös som jag hoppas?
känner mig mest värdelös och patetisk men tror jag döljer det rätt väl. har ett enormt bekräftelsebehov och släpper inte gärna in människor. det är få jag öppnar mig för. tänker på 31 maj förra året, när jag stod på absoluta botten och det var även där jag började jobbade mig upp till den person jag är idag. den 31 maj var en dag som hade kunnat sluta just där men jag bestämde mig för att hitta mig själv. ingen som vet vad som egentligen hände utom jag själv och så ska det förbli.
skäms idag över ärren på min arm samtidigt som jag är stolt över att jag tog mig ur det.
har också tänkt på att när jag väl släpper in någon har jag svårt att släppa taget. jag är nog en rätt svår människa. har dock kommit en lång bit på väg. jag är stolt. resan är inte över än.